Danielismo och militarismo – val i Nicaragua och Guatemala

I söndags var det val i både Guatemala och Nicaragua, med ganska given utgång i det senare fallet. “Danielismo” har jag hört folk i Nicaragua säga.  Det handlar inte längre om partipolitik, utan om en maktfullkomlig och populistisk ledare som förmodligen går mot sin tredje mandatperiod. Att Daniel Ortega ens skulle kunna väljas om ordnades genom några ändringar i landets grundlag. I bloggandets stund, sen söndagkväll, så har det fortfarande inte presenterats något valresultat. På den nicaraguanska tidningen El Nuevo Diarios nätupplaga läser jag att valövervakningsorganet CES (Consejo Supremo Electoral) har uttlyst omräknining av rösterna. På latinamerikanska CNN berättas det att internationella valövervakare har kritiserat bristen på transparens. De säger även att det skett protester runtom i landet och även konfrontationer mellan sympatisörer med den sittande regeringen och oppositionsanhängare. Men även att det firas i förskott på sina håll av FSLN (Frente Sandinista Liberación Nacional) anhängare.    

 I Guatemala vann ex militären Otto Perez Molinares med 67 %, där rekordmånga  röstade i denna andra och sista omgång. I ett land där det uppskattningsvis mördas 15 personer om dagen så har Otto Perez Molinares lyckats vinna det här valet genom att lova säkerhet. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg ska han ska ta i med hårdhandskarna och genom ”Mano Dura” bekämpa den organiserade brottsligheten. Jag har hört flera guatemalaner säga att de är rädda för att landet återigen ska drabbas av en ”militarismo” som under inbördeskriget.

Manuel Baldizon, förlorade presidentvalet i Guatemala mot Otto Perez Molina. Men han skulle lycka bättre i en eventuell "Prins Daniel look a like" tävling...